Av Richard Whitehand, juni 2003
1993 var året då World Wide Web öppnade sig för slutanvändarna. Under andra halvan av det året passerade det totala antalet webbservrar 200. Trots att de dåvarande webbplatserna var väldigt begränsade - både till storlek och funktionalitet - i jämförelse med dagens nivå, hade flera ledande amerikanska och brittiska tidningar börjat skriva om det nya fenomenet innan december månads slut.
Det tog bara ett år, och i slutet av 1994 genomfördes de första användbarhetstesterna. En person som relativt tidigt började arbeta med webbanvändbarhet var den idag internationellt erkända "webbgurun" - Jakob Nielsen. I december 1994 användbarhetstestade han webbplatser som tillhörde Hewlett-Packard, IBM, Microsoft, Sun Microsystems och Time Warner. Nielsens slutsats var att kraven på användbarhet var större hos webbgränssnitt än hos traditionella användargränssnitt, och när det fanns flera sajter att välja mellan skulle användarna ha mindre tålamod med webben.
1995 började man inse betydelsen av webb användbarhet - användbarhetsexperter började uppmärksamma webben, men arbetade fortfarande främst med "traditionella" användargränssnitt. I Europa blev Sverige snabbt ledande inom webbutveckling och kom att behålla sin position många år (ett exempel är Internetbankerna, där många fortfarande idag skulle påstå att de svenska bankerna ligger långt framför banker i andra europeiska länder).
Internationella bolag lanserade landspecifika webbplatser under 1996 och vi hjälpte företag såsom Microsoft med användbarhetsinput innan lansering av deras Skandinaviska sajter. Finansiella institutioner började se Internets enorma potential - för större delen av allmänheten var det tyvärr svårt att komma in på många finansiella webbplatser och ofta var anledningen alltför tekniska säkerhetslösningar. Användbarhetstester som vi gjorde med en tidig prototyp av en Internetbank avslöjade att 90-95% av kunderna skulle behöva markant stöd från "helpdesk"/kundtjänst för att komma så långt som att se sitt kontosaldo första gången!
Sidnotering: Iakttagelser och reflektioner från vårt första år med arbete inom webbanvändbarhet publicerades i en tidskriftsartikel med titeln "WWW: Quality, usability & ergonomics" (Robbin Battison & Richard Whitehand, Arbete människa miljö 3-1996).
1997 upptäckte många organisationer behovet av att samla feedback från sina webbanvändare, men de flesta använde endast online-enkäter och få samlade in objektiva data. Dock hade vi i det här skedet redan utfört ett dussintal användbarhetsstudier och kunde se en trend i grundläggande användbarhetsproblem som skulle komma att förändras överraskande lite de följande åren - några typiska exempel:
1998 såg växande entusiasm för potentialen hos Intranät och många organisationer startade projekt med syftet att flytta deras interna administrativa system till webb-baserade gränssnitt. Den förväntade fördelen som ofta citerades var "det här kommer att göra systemen mycket enklare - användare behöver endast klicka på saker!". Olyckligtvis missade man det faktum att "klicka på saker" var i stort sett det enda man kunde göra med standard webbgränssnitt, och tidiga försök att flytta komplexa applikationer till webben resulterade i otroligt långsamma och svårhanterliga användargränssnitt.
1999 och anloppet till det nya millenniet såg hur webb-baserade och "traditionella" mjukvaru-gränssnitt började närma sig varanda. Inte bara började mjukvaruapplikationerna att "låna" idéer från webben, men de bättre webbapplikationerna började följa designriktlinjer avsedda för mjukvaruapplikationer.
De flesta Internetföretagen var år 2000 som störst. De större företagen hade nu anställt användbarhetsspecialister, och flera hade också egna användbarhetsavdelningar. I arbeten utförda av dessa företag märktes dock detta inte alltid - våra utvärderingar avslöjade att ett och samma företag kunde producera webbplatser med enorma skillnader i användbarhet. Delvis kan det här förklaras med den snabba hastighet med vilken de här företagen utvecklades - förståelsen för användbarhet och användarcentrerad design varierade stort mellan de olika grupperna.
2001-2003 - Verkligheten kommer ikapp webben?
När många Internetföretag antingen började gå sämre eller försvann helt, dämpades mycket av "hypen" som omgett webben. Större tonvikt började läggas på att skapa webbplatser för att möta affärs- och användarbehov, snarare än att försöka tillhandahålla alla de senaste funktionerna oavsett hur (och om) de skulle användas.
Vetskapen om att det är viktigt med bra användbarhet är idag förhållandevis utbrett. Problemet är snarare att kunskaperna om hur man uppnår bra användbarhet - genom användarcentrerad design - är fortfarande bristfälliga (se vår artikel "Brist på kundfokus i svensk e-handel").